Platta på mark – Villa / Konstruktion

Platta på mark – Villa

Platta på mark är idag den vanligaste grundläggningsformen. En konstruktion för platta på mark består av kantelement runt ytterkanten av grunden, isolering av cellplast som läggs direkt på marken inne i grunden samt en armerad betongplatta som gjuts på isoleringen. Denna konstruktion utgör således grunden för huset och fungerar som bottenbjälklag. Platta på mark passar för alla typer av småhus och kommersiella byggnader samt för industri och jordbruk där huset byggs på plats.

Konstruktion – Platta på mark – Villa

Laster och armering

Det är viktigt att säkerställa att konstruktionen och armeringen beräknas efter husets laster.

Primära laster från väggen ska föras ner på betongkantbalken. Dimensionering av betongkantbalken utförs med hänsyn till förutsättningarna för varje objekt. Exempel på utförandet framgår av nedanstående figurer. Vid belastning av halvstens tegelmur eller annan sekundär belastning ska minst 25 mm av muren stå på betongen bakom elementen.

I de fall det krävs en bredare betongkantbalk kan med fördel ett L-element användas. Exempel på ett sådant utförande framgår av figur 2.

ISOGRUND L-element Extra 400 mm med 300 mm isolering.
ISOGRUND L-element 400 mm med 300 mm isolering.
ISOGRUND L-element 400 mm med 300 mm isolering.

1. Armeringsjärn  2. Armeringsnät  3. Armeringsjärn instick  4. Betong  5. ISOGRUND markskiva  6. Dräneringsrör  7. Dränerande återfyllning  8. Dräneringsgrus eller makadam  9. ISOGRUND L-element

Mer allmänt om laster och konstruktion kan du läsa under Grundkonstruktion.

Värmeisolering

Typ av kantelement och isolering under betongplatta väljs med hänsyn till byggnadstyp och uppvärmingsbehov. För betongplatta med golvvärme rekommenderas nedanstående isolering.
I kantelement: 100 mm
Under kantbalken: minst 100 mm
Under betongplattan: 300 mm

Vid 300 mm isolering under betongplattan är det vanligast att välja ett element som är 400 mm högt då betongplattan är 100 mm.

Fuktskydd

För att en betongplatta på mark ska få tillräckligt fuktskydd krävs att den ligger på kapillärbrytande och dränerande underlag. Detta ska ske i två skikt där det ena är kapillärbrytande och det andra dränerande. Exempel på kapillärbrytande skikt är skivor av EPS (cellplast), 100 mm med fasade kanter alternativt 2×100 mm med förskjutna skarvar. Det dränerande skicket ska bestå av 100 mm dräneringsgrus eller makadam. Dessa skikt ska ha en sådan kornfördelning att högst 5% passerar maskvidden 2 mm eller på annat sätt visats ha dränerande egenskaper. Behov av dräneringsledningar och filter i form av fiberduk bedöms i varje enskilt fall.

tjalisolering-karta2Tjälisolering

En grundkonstruktion på frostaktiv jord ska skyddas mot påverkan av tjäle. Tjäldjupet beror på klimat och markförhållanden på orten. Ju längre tid som temperaturen är under noll desto djupare ner tränger tjälen.
På kartan bredvid visas maximal tjälnedträngning i tjälfarlig mark, utan snötäcke, på olika orter i Sverige. Tjälfarlig mark är mark som inte släpper igenom vatten t ex lera.

Använd kartan för att se vilket tjäldjup som gäller där grunden ska läggas. Använd sedan tabellen nedan för att se ifall tjälisolering är nödvändigt.

Grundläggningsdjup

Med grundläggningsdjup avses i detta fall det vertikala avståndet från grundelementets underkant till underkant av dränerande material.

Grundläggningsdjup väljs med utgångspunkt från nedanstående tabell. I tabellen har vi sammanfattat de beräkningar vi gjort för de vanligaste förekommande fallen. Observera att det oberoende av grundläggningsdjup alltid krävs att all matjord skall tas bort.

GrundlaggningsdjupTabellen används på följande sätt:
Golvtemperatur bestäms av ifall du har golvvärme eller inte. 18 grader är utan golvvärme och 24 grader är med golvvärme. Kontrollera sedan på kartan ovan vilket tjäldjup det är på orten där huset ska byggas. Därefter går du in i den vänstra tabellen om du tänkt bygga utan tjälisolering och i den högra om du tänkt bygga med tjälisolering. Där kan du läsa av vilket som är det minsta möjliga grundläggningsdjup du behöver. Den utvändiga tjälisoleringen ska vara en minst 50 mm tjock skiva av styrencellplast med bredden 600 mm.
* betyder att det krävs att ytterhörnen ska isoleras med utvändig tjälisolering på en längd av 1 200 mm från hörnet.

Ytbehandling

ISOGRUND kantelement har en färdigbehandlad yta av fiberarmerad betong. Ytterligare ytbehandling behövs inte. Betongen är gjuten på en spårad cellplast vilket säkerställer en långsiktig vidhäftning. Om sockeln ska putsas ska detta ske med fiberarmerad betong. Ett alternativ är att kantelementen levereras utan ytskikt och att sockeln putsas på med nät och fiberarmerad putsbruk på byggplatsen.

Kontakta oss gärna för information och rådgivning. För prisuppgifter kan du antingen testa vår snabbkalkyl eller skicka in en prisförfrågan för att få en offert.

Platta på mark – Villa