Platta på mark – Villa / Frågor & Svar

Platta på mark – Villa

Platta på mark är idag den vanligaste grundläggningsformen. En konstruktion för platta på mark består av kantelement runt ytterkanten av grunden, isolering av cellplast som läggs direkt på marken inne i grunden samt en armerad betongplatta som gjuts på isoleringen. Denna konstruktion utgör således grunden för huset och fungerar som bottenbjälklag. Platta på mark passar för alla typer av småhus och kommersiella byggnader samt för industri och jordbruk där huset byggs på plats.

Frågor & Svar – Platta på mark – Villa

Nedan har vi sammanställt de vanligaste frågorna från våra kunder.

Jag ska bygga ett hus för första gången. Vad behöver jag tänka på inför grundläggningen?

En grund har flera funktioner:
1. Husgrunden ska ge stabilt underlag för husets stomme. Grunden ska därför anläggas så att den inte rör sig på grund av sättningar eller tjälskjutningar.
2. Grunden ska konstrueras så att den klarar husets specifika laster.
3. Grunden ska skydda huset mot fukt.
3. En bra husgrund isolerar mot kyla vilket ger lägre uppvärmningskostnader.
4. En husgrund ska skydda inomhusmiljön mot radon.

Om du vill veta mer om vad som är bra att tänka på inför grundläggning kan du läsa mer här.

Hur mycket isolering och vilken höjd på kantelement ska jag välja till en villagrund?

Vanligast för en villa på plan tomt är 400 mm höga element och 300 mm isolering. Det blir då en betongplatta på 100 mm.

Vad är skillnaden mellan U- och L-element?

Både U- och L-element bildar en form för kantbalken. Fördelen med U-element är att risken för att cellplasten flyter upp gjutning är mindre. Fördelen med L-element är att kantbalksbredden kan göras bredare vilket t ex behövs vid pålade grunder.

Vad ingår i ett materialpaket för platta på mark?

Vi offererar vanligtvis tre materialpaket; grund-, armerings- och golvvärmepaket. I grundpaketet ingår kantelement, markisolering och tillbehör. I armeringspaketet ingår armering till plattan (armeringsnät) och kantbalken (armeringsjärn). I golvvärmepaketet ingår rör, monteringsdetaljer, rumsreglering, fördelare samt uppritade av golvvärmeplan. Det som ingår i de olika materialpaketen är sammanställt under fliken materialpaket. Har du fått en offert av oss kan du under beräknade mängder kontrollera vilka delar som ingår i din offert. I offerten ingår frakt i alla materialpaket.

Vilket övrigt material tillkommer för färdigställa en husgrund om jag köper ett komplett materialpaket av er?

Dräneringsgrus/makadam till grusbädden, vatten- och avloppsrör som dras i grusbädden samt eventuellt dräneringsrör. Även betongen för att gjuta betongplattan tillkommer.

Vilken typ av underlag ska grunden ha?

Underlaget ska vara dränerande. Vi rekommenderar dräneringsgrus eller finare makadam (8-16 mm).

Hur mycket dränerade material ska jag ha under grunden?

Vid tjälfarlig mark bestäms tjockleken av grundläggningsdjupet. Se tabell för grundläggningsdjup under konstruktion. Under betongplattan ska du ha minst 100 mm dränerade material.

Hur räknar jag ut betongmängden?

Formeln för att räkna ut betong i kubikmeter är:
arean i m2 x tjocklek betongplatta i m +((höjd betongkantbalk i m – tjocklek betongplatta i m) x bredd betongkantbalk i m) x omkrets i m = m3 betong

Exempel: Grund med omkrets 48 m och area 140 m2 med 0,1 m betongplatta och en kantbalk som är 0,2×0,3 m
140m x 0,1m + ((0,3m-0,1m)x0,2m) x 48m = 15,92 m3 betong

Jag ska göra en tillbyggnad, hur ansluter jag grunden till den befintliga byggnaden?

Vanligast är att man stöter kantelementens kortsida mot den befintliga grunden dvs du har inga kantelement längs det befintliga husets grund. Normalt läggs en rörelsefog mellan den befintliga grunden och den nya grunden för att undvika sprickbildning i skarven. En rörelsefog kan vara en tunn cellplastremsa eller en plastfolie. Är den befintliga grunden oisolerad är en rörelsefog i cellplast att föredra.

Vad bör jag tänka på om jag ska lägga min grund på vintern?

Om man ska lägga en grund när det är kallt ute måste man se till att tjälen inte kommer in och lyfter grunden. Läs mer om detta på sidan Grundläggning på vintern.

Marken där jag ska bygga är dålig. Vad behöver jag tänka på?

Är marken du ska bygga på dålig bör du kontakta en geotekniker som tar fram ett värde på hur mycket marken tål och gör en bedömning på om grunden behöver pålas. En pålad grund används då markförhållandena inte klarar av en vanlig grund och marken behöver förstärkas. Pålning används för att överföra last från ovanliggande konstruktion förbi lösa jordlager ned till bärkraftiga jordar eller berg.

Om du behöver påla grunden är det vanligaste tillvägagångssättet att en konstruktör först tar fram en konstruktion, pålplan och armeringsförteckning. Konstruktionen visar hur grunden ska konstrueras, pålplanen visar hur pålarna ska placeras och armeringsförteckningen är en sammanställning på vilka mängder armering som går åt utifrån konstruktionen. Utifrån detta material kan vi offerera ett materialpaket.

Vad gör jag med överblivet material?

Ibland kan det vara komplicerat att transportera bort överblivet material. Om du får armeringsjärn eller -nät över så kan du istället lägga detta i grunden på lämpligt ställe där den kan tänkas behöva extra förstärkning. Överbliven cellplast kan man lägga som tjälsiolering på utsidan av grunden. Börja med alla hörn och bygg på utifrån dessa beroende på hur mycket cellplast du har över.

Kontakta oss gärna för information och rådgivning. För prisuppgifter kan du antingen testa vår snabbkalkyl eller skicka in en prisförfrågan för att få en offert.

Platta på mark – Villa