Krypgrund / Konstruktion

Krypgrund

En krypgrund innebär att huset inklusive bottenbjälklag vilar på grundmurar en bit ovanför markytan. Ytan innanför balkarna måste ventileras. Grunden kan ventileras med antingen uteluft genom ventiler i balkarna eller inneluft som samordnas med husets ventilation. Grundsystemet är således flexibelt och används exempelvis till olika typer av modulhus, fritidshus, skolor.

Konstruktion – Tjälldén Krypgrund

Systembeskrivning

Grundbalkarna består av en isolerande kärna av styrencellplast och ett omslutande ytskikt av fiberarmerad betong. Betongen i ovan- och underkant är 20 mm och på balksidorna 10 mm.

I varje balkgavel finns urtag som placeras ovanpå stödplattor men hål. Stödplattorna består även dessa av en isolerande kärna av styrencellplast och ett omslutande ytskikt av fiberarmerad betong. Urtagen gjuts ihop i skarvarna och med stödplattan för att skapa stabilitet och täthet i grunden.

Betongpelarna med underliggande stödplattor tar upp lasterna från huset. Infästningar av syllen görs i de gjutna pelarna.

Stödplattorna är 200 mm höga och grundbalkarna finns i höjd 400 och 500 mm.

Vid inneluftsventilerad krypgrund ska kryputrymmet vara helt tätt och därför ska plastfolie skarvas och tätas och dras upp på in- och ovansida grundbalk.

1.Grundbalk 400 mm 2.Ventilerat utrymme 3.Markisolering 100 mm 4.Plastfolie 5.Dräneringsrör 6.Dränerande återfyllnad 7.Stödplatta 8.Makadam
1.Grundbalk 500 mm 2.Ventilerat utrymme 3.Markisolering 200 mm 4.Plastfolie 5.Dräneringsrör 6.Dränerande återfyllnad 7.Stödplatta 8.Makadam

Tillåtna laster

Alla skarvar mellan grundbalkarna ska läggas över en stödplatta. Samtliga laster ska kunna överföras till de gjutna betongpelarna i skarvarna mellan grundbalkarna. Detta innebär att byggnadens golvbjälklag måste ha en bärande kantram samt att golvbjälkarna ska fästas i denna. Grundens utformning bestäms med utgångspunkt från

– aktuella laster
– tillåten markpåkänning

Dimensionerande lastkapacitet i skarv mellan grundbalkar är 85,0 kN.

tjalisolering-karta2

Tjäldjup

En grundkonstruktion på frostaktiv jord ska skyddas mot påverkan av tjäle. Tjäldjupet beror på klimat och markförhållanden på orten.

På kartan bredvid visas maximal tjälnedträngning i tjälfarlig mark, utan snötäcke, på olika orter i Sverige. Tjälfarlig mark är mark som inte släpper igenom vatten t ex lera. Använd kartan för att se vilket tjäldjup som gäller där grunden ska läggas. Använd sedan tabellen nedan för att se ifall tjälisolering är nödvändigt.

Grundläggningsdjup

Med grundläggningsdjup, A (se figur nedan) avses i detta fall det vertikala avståndet från färdig markyta till underkant av dränerande material.

Grundläggningsdjup väljs med utgångspunkt från nedanstående tabell. I denna tabell har vi sammanfattat de beräkningar vi gjort för de vanligaste förekommande fallen.

Tabellen används på följande sätt:

Kontrollera på kartan ovan vilket tjäldjup det är på orten där huset ska byggas. Därefter går du in i den vänstra tabellen ifall du tänkt bygga utan tjälisolering och i de högra tabellerna ifall du tänkt bygga med tjälisolering. Där kan du läsa av vilket som är det minsta möjliga grundläggningsdjup du behöver. Oberoende av grundläggningsdjup krävs alltid att all matjord skall tas bort.

Ovanförliggande byggnad, med undantag av enstaka mindre utrymmen, ska ha en regelbunden temperatur av minst +18c under uppvärmningsäsongen.

Som utvändig markisolering (tjälisolering) används cellplast godkänd för användning i mark.

A=Grundläggningsdjup B=Höjd på makadam under stödplattorna C=Bredd på makadam under stödplattorna D=Bredd tjälisolering E=Placering dräneringsledning

Kontakta oss gärna för information och rådgivning. För prisuppgifter kan du antingen testa vår snabbkalkyl eller skicka in en prisförfrågan för att få en offert.

Krypgrund