Konstruktionsanvisning - ISOGRUND Lågenergigrund med köldbryggebrytare
Laster och armering
Det är viktigt att säkerställa att konstruktionen och armeringen beräknas efter husets laster. Primära laster från väggen ska föras ner på betongkantbalken. Dimensionering av betongkantbalken utförs med hänsyn till förutsättningarna för varje objekt. Vid belastning av halvstens tegelmur eller annan sekundär belastning ska minst 25 mm av muren stå på betongen bakom elementen.
Montering av köldbryggebrytaren
Köldbryggebrytaren fästs mot grundisoleringen med cellplastspik och ska placeras så att ovankanten kommer under ytterväggen.
1. Armering 2 st Ø12
2. Armeringsnät Ø5 c200
3. Armering Ø12 L=1000 c1200
4. Betong
5. Dräneringsrör vid behov
6. Dränerande återfyllning
7. Tjälisolering S100 vid behov
8. Dräneringsgrus eller makadam
9. ISOGRUND L-element 400/110-510 cellplast S200
10. Cellplast S200 från L-element
11. Köldbryggebrytare S200
12. ISOGRUND markskiva |
 |
Värmeisolering
För lågenergihus rekommenderas alltid minst 300 mm isolering i plattan och tjälisolering. ISOGRUND Lågenergigrund är ett flexibelt system och kan anpassas för olika isoleringstjocklekar under betongplattan. Dessutom har grunden 200 mm isolering i kantbalken och en isolerande köldbryggebrytare som bryter köldbryggan.
Fuktskydd
För att en betongplatta på mark ska få tillräckligt fuktskydd krävs att den ligger på kapillärbrytande och dränerande underlag. Detta ska ske i två skikt där det ena är kapillärbrytande och det andra dränerande. Exempel på kapillärbrytande skikt är skivor av EPS (cellplast), 100 mm med fasade kanter alternativt 2x100 mm med förskjutna skarvar. Det dränerande skiktet ska bestå av 100 mm dräneringsgrus eller makadam. Dessa skikt ska ha en sådan kornfördelning att högst 5% passerar maskvidden 2 mm eller på annat sätt visats ha dränerande egenskaper. Behov av dräneringsledningar och filter i form av fiberduk bedöms vid varje enskilt fall.
Tjälisolering och grundläggningsdjup
Tjälisolering
En grundkonstruktion på frostaktiv jord ska skyddas mot påverkan av tjäle. Tjäldjupet beror på klimat och markförhållanden på orten. Ju längre tid som temperaturen är under noll desto djupare ner tränger tjälen.
På kartan bredvid visas maximal tjälnedträngning i tjälfarlig mark, utan snötäcke, på olika orter i Svergie. Tjälfarlig mark är mark som inte släpper igenom vatten t ex lera.
Använd kartan för att se vilket tjäldjup som gäller där grunden ska läggas. Använd sedan tabellen nedan för att se ifall tjälisolering är nödvändigt.
Grundläggningsdjup
Med grundläggningsdjup avses i detta fall det vertikala avståndet från grundelementets underkant till underkant av dränerande material.
Grundläggningsdjup väljs med utgångspunkt från nedanstående tabell. I tabellen har vi sammanfattat de beräkningar vi gjort för de vanligaste förekommande fallen. Observera att det oberoende av grundläggningsdjup alltid krävs att all matjord skall tas bort.
Tabellen används på följande sätt:
Golvtemperatur bestäms av ifall du har golvvärme eller inte. 18 grader är utan golvvärme och 24 grader är med golvvärme. Kontrollera sedan på kartan ovan vilket tjäldjup det är på orten där huset ska byggas. Därefter går du in i den vänstra tabellen ifall du tänkt bygga utan tjälisolering och i den högra ifall du tänk bygga med tjälisolering. Där kan du läsa av vilket som är det minsta möjliga grundläggningsdjup du behöver.
* betyder att det krävs att ytterhörnen isoleras med utvändig tjälisolering på en längd av 1 200 mm från hörnet.
Den utvändiga tjälisoleringen ska vara en minst 50 mm tjock skiva av styrencellplast med bredden 600 mm.
Ytbehandling
ISOGRUND Lågenergigrund har en färdigbehandlad yta av fiberarmerad betong. Ytterligare ytbehandling behövs inte. Betongen är gjuten på en spårad cellplast vilket säkerställer en långsiktig vidhäftning. Om sockeln ska putsas ska detta ske med fiberarmerad betong. Ett alternativ är att kantelementen levereras utan ytskikt och att sockeln putsas på med nät och fiberarmerad putsbruk på byggplatsen.
