Skriv ut

Grundkonstruktion

Idag krävs en hel del konstruktionsritningar för att få ett godkänt bygglov. Vad som efterfrågas varierar mellan olika kommuner. Att i god tid ta reda på vilka ritningar som krävs i just din kommun gör att du får en smidigare handläggning och lägger pengar på rätt ritningar. Syftet med denna texten är att försöka guida och förklara vad som behövs för just grunden och vad vi kan hjälpa till med. Vi gör grundsektioner utifrån angivna laster utan extra kostnad vid köp av materialet från oss.

Vad bör man tänka på när det gäller grunden?

Förutom placering av rör och ledningar behöver grundbyggaren veta var grundens ska förstärkas. Denna information får man av en grundplan med konstruktion.

En av grundens största syften är att bära upp huset. Hus väger olika mycket beroende på materialval i väggar, typ av mellanbjälklag, antal våningar, öppna ytor etc. Därför måste grunden konstrueras på olika sätt utifrån förutsättningarna på huset. Den som ska utföra grunden behöver veta;

Grundens yttermått – Bygglovsritningen för ett hus visar fasadyttermåtten. Fasaden hänger i princip alltid över grunden några centimeter. En lastplan/grundplan visar grundens mått för ditt hus dvs fasadmåtten minus fasadöverhänget.

Husets laster och var dessa kommer ner på grunden – Man pratar i huvudsak om linjelast under kantbalk och bärande innerväggar, punktlaster samt rörliga laster på plattan. Man behöver veta var dessa laster ligger för att kunna förstärka plattan på rätt ställen. Se beskrivning av lasterna nedan.

Grundens konstruktion – Hur grunden ska konstrueras för att kunna ta upp dessa laster.

Grundbyggaren behöver även veta var VA-ledningar, golvvärme, nedsänkningar och fall ska placeras men vi kommer endast att beröra själva konstruktionen.

Laster

Vanliga laster inne i huset är punktlaster över öppningar och linjelast under bärande innerväggar.

Nedan följer de laster som grundkonstruktionen ska ta hänsyn till.

Linjelast under kantbalk (kN/m) är lasten som kommer ner längs ytterväggarna. Man räknar in den totala lasten vilken förutom tyngden på själva väggarna även inkluderar snölast samt tyngd från tak och eventuellt mellanbjälklag.

Linjelast under bärande väggar (kN/m) är lasten som kommer ner under de bärande innerväggarna.

Punktlaster längs kantbalk eller inne på plattan (kN) är de laster som kommer ner i koncentrerad belastning på kantbalken eller på plattan. En punktlast kan uppstå om du har stora öppna ytor. I varje sida om den balk som då bär över öppningen kommer du att få en punktlast. En punktlast kan även uppstå om du har breda glaspartier och där du på samma sätt får ner en punktlast vid sidorna av den balk som bär över fönsterpartiet. Om du har ett burspråk får du också en öppning och då blir det punktlaster i innerhörnen på denna öppning.

Rörliga punktlaster på plattan (kN) är de laster som betongplattan ska klara generellt. I bostäder är dessa laster låga eftersom det endast är människor och möbler som flyttas runt men i garage och industrihallar är dom högre eftersom plattan ska klara att bära laster från exempelvis bilar eller tyngre fordon.

Ritningar

På en planritning visas fasadyttermåtten så för att få en grundritning behöver man räkna bort fasadöverhänget. Om man på grundritningen även anger laster (linjelast för kantbalk och bärande innerväggar samt ev punktlaster) och markerar var dessa ligger så har man en lastplan. När denna ritning kompletteras med grundsektioner dvs tvärsnitt av grunden för hur du ska armera etc så har du en färdig grundplan med konstruktion.

Exempel på planritning från Åsbohus. I denna ritning finns inga grundyttermått eller laster angivna.
På lastplanen visas grundyttermåtten samt var lasterna ligger på plattan.
När lastplanen kompletteras av grundsektioner har du en färdig grundplan med konstruktion.

Grundkonstruktion

Exempel på kantbalksektion som visar konstruktionen för linjelast i kantbalk. Siffrorna anger sedan cellplastkvalitet, armeringsdimensioner, placering av armering etc för att kunna ta upp den aktuella linjelasten.

När man gör grundkonstruktionen är det i huvudsak cellplastkvalitet, armeringsmängd och -dimension samt tjocklek på betongen som man anpassar för att förstärka plattan och ta upp lasterna. I våra grundkonstruktioner strävar vi efter att inte överdimensionera plattan dvs inte använda mer armering och betong än nödvändigt. På detta sätt minskar man mängden betong och armering vilket både är billigare och en miljömässig fördel. Vi gör även enkla konstruktionslösningar med i princip endast raka armeringsjärn vilket gör monteringen smidigare.

Om inget annat anges förutsätter vi att marken tål en markpåkänning på minst 50 kPa. Vid lägre tillåten markpåkänning kan det bli aktuellt med pålning eller kompensationsgrundläggning. Om man är osäker bör man göra en geoteknisk undersökning för bedömning av grundläggningsmetod.

Vilka ritningar behöver jag för min grund?

I dagsläget är det inte alltid helt tydligt vem som ansvarar för vad när det gäller grundkonstruktionen. Det finns i princip tre olika utgångslägen;

1. Det finns ingen lastplan och ingen grundkonstruktion. Detta gäller ofta när man själv ritat huset alternativt har tagit fram husritningar men inte gjort en lastnedräkning.

Om det är ett enkelt hus som t ex ett villagarage, ett mindre enplanshus eller en enkel tillbyggnad där du endast får laster längs ytterkanten (kantbalken) så räcker det oftast med en kantbalkssektion. Här bedömer vi utifrån erfarenhet vilka laster som kommer ner. Om kommunen vill ha en grundritning är det enkelt att göra en skiss som visar grundyttermåtten.

Även för 1- och 1,5-planshus med mellanbjälklag av trä kan vi hjälpa till och bedöma lasterna och göra grundsektioner utifrån dessa laster.

Om du har en konstruktör på ditt hus är det oftast enklast att be denne om en lastplan då konstruktören vet lasterna och var dessa kommer ner. Vi kompletterar då lastplanen med vår grundkonstruktion (sektioner).

I en del kommuner behövs ingen lastplan utan det räcker med endast grundsektioner.

2. Det finns en lastplan som visar var lasterna går ner på grunden men ingen grundkonstruktion. Detta är ofta fallet när man köper ett färdigt hus från någon husfabrik. Husfabriken tillhandahåller då en lastplan men överlåter konstruktionen för grunden till grundleverantören. I dessa fall offererar vi utifrån vår konstruktion och tillhandahåller sektioner för de olika lasterna vid beställning av grundmaterialet. Vi tar då ansvar för grundkonstruktionen.

3. Det finns en färdig grundplan och konstruktion. Om du anlitat en konstruktör för huset ansvarar denne ibland även för grundkonstruktionen och tillhandahåller då även grundplan med grundkonstruktion (sektioner). I detta fall offererar vi material utifrån den angivna grundkonstruktionen. Vid offertförfrågan är det viktigt att i ett tidigt skede informera om att det finns en befintlig konstruktion så att materialet och priserna i offerten blir korrekt.

 

Kontakta oss gärna för information och rådgivning. För prisuppgifter kan du antingen testa vår snabbkalkyl eller skicka in en prisförfrågan för att få en offert. I kalkylen och prisförfrågan utgår vi ifrån våra standardkonstruktioner och material och pris är baserat utifrån dessa. Om du har en färdig grundkonstruktion kan du mejla denna till info@tjallden.se.